Svensk industri hade en mycket stark utveckling från mitten av 1990-talet fram till 2007. Man kan tala om en reindustrialisering av Sverige. Värdet av svensk industriproduktion mer än fördubblades. Finanskrisen drabbade svensk industri hårt. Industriproduktionen föll med 20 procent. Under 2010 skedde en kraftig återhämtning och 2011 var värdet på vad svensk industri producerar ungefär på samma nivå som före finanskrisen. Därefter har ökningen av industriproduktionen avstannat och förbytts i en viss minskning.
Industriproduktionens utveckling i Sverige jämfört med andra länder i Europa
Industriproduktionen har utvecklats svagt i Sverige under senare år och det gäller också i flertalet andra länder i Europa. Vår bedömning är att industriproduktion i Sverige utvecklats ungefär som industriproduktionen i Europa i genomsnitt. Med tanke på svensk industristruktur, konjunkturkänsligheten och det stora tjänsteinnehåll, är det möjligen ett utfall som egentligen är något bättre än vad det ser ut som.
Svensk industris produktion och produktionsförmåga
Svensk industri har idag betydande ledig kapacitet. När efterfrågan vänder upp finns utrymme för ett engångslyft av produktionsnivå och produktivitet. För att industriproduktion under en längre tid ska ha en hög tillväxt krävs, förutom en högre efterfrågan, ökade materiella och immateriella investeringar. Det är vår bedömning att industrins produktionskapacitet utvecklats långsammare under de senaste fem åren.
Exporten och utbytet med omvärlden
Under de senaste åren har de svenska exportmarknaderna nästan slutat växa. Det är den viktigaste orsaken till att den svenska exporten har utvecklats väldigt svagt och kommer att minska under 2013.
Arbetskraftskostnaderna
Arbetskraftskostnaderna i Sverige kommer, under de närmaste åren, sannolikt att öka i ungefär samma takt som i de västeuropeiska länderna i genomsnitt. Möjligen blir ökningstakten i Sverige något lägre.
Växelkursen
Den svenska kronans värde påverkar kostnadsläget för svensk industri. På längre sikt har skillnader i prisutvecklingen mellan länder stor betydelse för valutakursens utveckling. På kort sikt är det många andra faktorer som kan påverkar valutakursen. Att den europeiska centralbanken har en lägre styrränta än den svenska riksbanken riskerar att driva upp värdet på den svenska kronan och leda till försämrad konkurrenskraft.
Lönsamhet och vinster
Industriföretagens vinster och lönsamhet har pressats tillbaks något de senaste åren. Givet rådande konjunkturläget, är vinster och lönsamhet, genomsnittligt sett, inte ovanligt låga. När efterfrågan åter börjar stiga kommer vinster och lönsamhet att följa med.
Sysselsättning och arbetslöshet
Antalet sysselsatta inom industrin minskar under 2012 och 2013. Arbetslösheten ligger kvar på höga nivåer i flertalet av förbundens a-kassor. För att minska arbetslösheten krävs att efterfrågan i ekonomin ökar. Det krävs också mer av utbildningssatsningar framförallt riktade till ungdomar med bristfällig utbildning och långtidsarbetslösa. Det behövs också ökade satsningar på kompetensutveckling kopplat till parternas omställningsstöd.
Prognoser och konjunkturindikatorer
Alla prognosmakares prognostiserar en ökad tillväxt under 2014 och 2015 i de länder som utgör svensk industris viktigaste exportmarknader. Det får positiva effekter på svensk export och industriproduktion. Flera s.k. framåtblickande konjunkturindikatorer har under en längre tid pekat på ett förbättrat konjunkturläge. Under hösten 2013 har signalerna blivit ännu starkare men någon tydlig vändning i konjunkturen har ännu inte synts i data över industriproduktionens utveckling.
Läs Sammanfattning
Ladda hem Diagram i PowerPoint
Ladda hem Rapporten