Tidigare riksdagsledamoten Lars Bäckström (V) och Per-Lennart Börjesson hävdar i ett debattinlägg på Dagens Industri, att inflationen är för låg och att orsaken till detta är de låga löneökningarna. Nedan redogör Erica Sjölander, kanslichef Facken inom industrin, Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen och Göran Nilsson, utredare IF Metall kring inflationen och löneökningstakten.
Är inflationen för låg idag?
Är det verkligen så att inflationen är för låg idag? Frågan är om inte artikelförfattarna i det avseendet är lite sent ute. För tre, fyra år sedan var inflationen alltför låg och riksbanken fokuserade inte tillräckligt mycket på just inflationsmålet. Sedan dess har riksbanken har lagt om penningpolitiken och sänkt räntan betydligt. Inflationen har nu legat kring målet i ett och ett halvt år. Man får räkna med fluktuationer och att inflationen vissa månader ligger lite över andra lite under målet. Men att inflationen konstant skulle ligga långsiktigt på en högre nivå än idag är inte önskvärt.
Är löneökningstakten för låg – givet inflationsmålet?
Vårt svar är att det är tveksamt. Artikelförfattarna skriver att ”det borde vara uppenbart för alla att den låga inflationen beror på låga löneökningar”. Men frågan är inte helt enkel att besvara. Svaret är beroende av hur lönerna, produktiviteten och näringslivets förädlingsvärdepris utvecklas. Det vet man först i efterhand.
Artikelförfattarna gör hänvisningar till Konjunkturinstitutets rapporter men har tydligen inte läst det avsnitt i Konjunkturinstitutets senaste konjunkturrapport som behandlar löneökningstakten och dess koppling till inflationsmålet.
KI skriver att ”Den dämpade löneökningstakten går hand i hand med en dämpad produktivitetsökning, vilket gör att enhetsarbetskraftskostnaden ökar i ungefär normal takt både i år och nästa år”. KI tillägger ”Utvecklingen av enhetsarbetskraftskostnaden är 2017-2019 i linje med vad som på längre sikt bedöms vara förenligt med en inflationstakt på 2 procent.”
Vi vet inte om KI har rätt i sin bedömning, men det är självklart en frågeställning vi kommer att ha med oss inför nästa avtalsrörelse.
Är löneökningstakten för låg med hänsyn till sysselsättning och konkurrenskraft?
Målet är ökade reallöner på långsiktigt hållbara nivåer. De kräver att lönebildningen också tar hänsyn sysselsättning och konkurrenskraft. Precis som artikelförfattarna skriver är utvecklingen av svensk ekonomin idag i många avseenden god. Sysselsättningen stiger, arbetslösheten sjunker och investeringarna har ökat.
Samtidigt finns stora utmaningar. Exempelvis ska en stor grupp utlandsfödda etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Att svensk industri, i detta läge, hävdar sig väl på de internationella marknaderna och att det är en stark efterfrågan på arbetskraft är synnerligen bra. Nuvarande löneökningstakt tycks således vara väl förenlig med en positiv utveckling av den reala ekonomin.
Erica Sjölander, kanslichef Facken inom industrin
erica.sjolander@fikansli.se
Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen
Katarina.Lundahl@unionen.se
Göran Nilsson, utredare IF Metall
goran.nilsson@ifmetall.se