SvD Näringsliv, debatt – 2016-01-15
Arbetslivet är inte jämställt. Det gäller inte minst på de arbetsplatser där medlemmarna inom Facken inom industrin arbetar. Vi har förslag som kan stärka jämställdheten inom industrin och som därmed skulle ge effekter på hela arbetsmarknaden.
Vi vill se en konkurrenskraftig industri där både män och kvinnor känner sig välkomna. En jämställd industri borde vara en självklarhet ur såväl rättsvise- som nyttoperspektiv. Men verkligheten visar något annat. Arbetslivet är segregerat och män och kvinnor finns inom olika sektorer och i olika positioner. Det råder stora skillnader vad gäller andelen män och kvinnor i industrin, i dag är bara 25 procent kvinnor. Det ger effekter på attityder, normer, kompetensutveckling, föräldraledighet, arbetsmiljö, hälsa och inte minst lön.
Facken inom industrins målbild med en jämställd industri borde inte vara kontroversiell. Tvärtom. Få är de arbetsgivare som skulle anse att de har ett motsatt mål. Och ändå konstaterar vi att det fortfarande är långt till målet.
Mycket fokus har varit på de ojämställda lönerna och lönekartläggning, det har varit och är en viktig diskussion. Men jämställdhet är mer än bara frågan om lön – en mängd andra delar i arbetslivet påverkar jämställdheten.
Enligt diskrimineringslagen är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, både vad gäller arbetsförhållanden, rekrytering och lönefrågor. Vi borde ha kommit längre i Sverige med dessa frågor, och vi konstaterar att det finns mycket kvar att göra.
Facken inom industrin yrkar därför i avtalsrörelsen 2016 på en modell för att arbeta systematiskt med jämställdhet. Vår uppfattning är att diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder ska göras semidispositiva, det vill säga att arbetsmarknadens parter i kollektivavtalet avtalar om hur jämställdhetsarbetet ska bedrivas. Ett systematiskt jämställdhetsarbete kommer att ge de nycklar och verktyg, som vi i dag saknar, för att få genomslag i jämställdhetsarbetet.
Modellen för systematisk jämställdhet är i sig enkel och rättfram. Den förordar en nulägesbeskrivning, analys och uppsättande av mål, åtgärder och uppföljning. En annan typ av systematik än vad dagens lagstiftning föreskriver.
Vår uppfattning är att den svenska modellen – där fackförbund och arbetsgivare genom avtal bestämmer för varje bransch hur villkoren ska se ut – är en framgångsrik modell. Vi vill se ett skifte från dagens diskrimineringslagstiftning som är mellan stat och arbetsgivare.
Fackförbunden bör få samma möjlighet att kunna påverka utformandet av det förebyggande och främjande arbetet. Det är en förutsättning för att vi ska komma längre i jämställdhetsarbetet. Vi tror att genom att arbeta mer systematiskt och i avtalen formulera hur det målinriktade arbetet ska ske kommer vi uppnå fler inkluderande och jämställda arbetsplatser. Det gynnar såväl arbetstagare som arbetsgivare.
Facken inom industrin har närmare 20 års erfarenhet av att samarbeta med arbetsgivarna för att bidra till en stark industri och Sveriges tillväxt. Vi vet att när vi jobbar tillsammans kan vi åstadkomma stora förändringar. Vår övertygelse är att ett systematiskt jämställdhetsarbete skulle förbättra jämställdheten på arbetsplatserna.
Tommy Andersson, avtalssekreterare GS
Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall
Gerald Lindberg, avtalssekreterare Livs
Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer
Niklas Hjert, förhandlingschef Unionen