Globala arbetskraftskostnader - Tillverkningsindustrin 1998-2025

Denna rapport behandlar arbetskraftskostnaderna i tillverkningsindustrin i olika länder. De svenska arbetskraftskostnadernas nivå och utveckling studeras ur ett internationellt perspektiv. Utvecklingen jämförs över tid, både i nationell och gemensam valuta. Tidsperioden som studeras är 1998–2025 och i vissa fall presenteras också en uppdelning i delperioderna 1998–2012, 2013–2019, 2020–2024 och 2025.

‍
I rapporten studeras också, i två olika kapitel, utvecklingen av växelkurser och priser. Med dessa kapitel som grund beskrivs utvecklingen av den svenska tillverkningsindustrins relativa arbetskraftskostnad och de reala arbetskraftskostnadernas utveckling i olika länder. Det avslutande kapitlet innehåller en sammanställning av de källor som använts samt en beskrivning av tillvägagångsättet vid framtagandet av rapportens beräkningar.

I rapporten används genomgående begreppet arbetskraftskostnad och inte lön. Skälet till detta val är att det är det mest intressanta begreppet ur ett konkurrenskraftsperspektiv. Hur stor del av arbetskraftskostnaderna som utgörs av lön respektive andra kostnader för exempelvis socialförsäkringar, avtalspensioner med mera varierar beroende på hur de sociala systemen ser ut i olika länder.

Nivån på arbetskraftskostnad

Arbetskraftskostnaden i svensk tillverkningsindustri var 2025 i genomsnitt 526 SEK per timme. Det placerar Sverige på plats tre i Norden och något under det västeuropeiska genomsnittet vid rangordning av de västeuropeiska länderna utifrån nivån på arbetskraftskostnaderna.

De svenska arbetskraftskostnaderna var 2025 lägre än i Frankrike, Nederländerna,Tyskland, Österrike, Belgien, Norge, Danmark och Schweiz. Sverige uppvisade dock avsevärt högre arbetskraftskostnader än de central- och östeuropeiska länderna och högre än alla jämförelseländer utanför Europa med undantag för USA.

Arbetskraftskostnadernas utveckling, nominellt och i gemensam valuta

Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med i genomsnitt 3,2 procent perår under perioden 1998–2025. Det är högre än i Västeuropa, där ökningstakten var 2,9 procent årligen. Bland de västeuropeiska länderna hamnar Norge i topp med 4,6 procent och Tyskland i botten med 2,4 procent per år.

I alla västeuropeiska länder utom Tyskland var arbetskraftskostnadernas ökningstakt högre under perioden 1998–2012 än under 2013–2019. Jämfört med den föregående perioden var utvecklingen snabbare under perioden 2020–2024 i alla länder i Västeuropa. 2025 har ökningstakten stannat kvar omkring denna högre nivå i flertalet länder. Under 2025 ökade de svenska arbetskraftskostnaderna med 3,4 procent, vilket placerar Sverige på den undre halvan vid rangordning av de västeuropeiska länderna. I Västeuropa ökade arbetskraftskostnaderna med 3,8procent och i Tyskland med 2,0 procent.

Vid jämförelse av arbetskraftskostnadernas utveckling i gemensam valuta beaktas även växelkurseffekten. Dessa jämförelser ger därmed en delvis annorlunda bild än mätt i nationell valuta. Sett över hela perioden, 1998–2025, ökade de västeuropeiska arbetskraftskostnaderna med 3,7 procent per år mätt i gemensam valuta. Skillnaden mellan den svenska och västeuropeiska utvecklingen var därmed -0,5 procentenheter, vilket kan jämföras med skillnaden mätt i nationell valuta, som uppgick till 0,3 procentenheter. För både Tyskland och Västeuropa i sin helhet, var utvecklingen ungefär lika snabb mätt i nationell som i gemensam valuta under den första perioden 1998–2012. Både 2013–2019 och 2020–2024 var utvecklingen snabbare mätt i gemensam valuta. Under 2025 ökade de tyska och västeuropeiska arbetskraftskostnaderna långsammare mätt i gemensam valuta. I de central- och östeuropeiska länderna ökade arbetskraftskostnaderna generellt sett i betydligt snabbare takt än i de västeuropeiska länderna.

Relativ arbetskraftskostnad

Norges relativa arbetskraftskostnad har stigit jämfört med 1998, och var 2025 ungefär 13 procent högre än den svenska nivån. Även i Danmark har den relativa arbetskraftskostnaden ökat och var 17 procent högre än den svenska vid slutet av perioden. Arbetskraftskostnaderna i finsk industri har bortsett från2009 befunnit sig något under den svenska nivån hela perioden 1998–2025. 2025 varden 10 procent lägre än den svenska arbetskraftskostnaden.  

Tysklands arbetskraftskostnad var på ungefär samma nivå som eller något över den svenska till och med 2009. Därefter var arbetskraftskostnaden i svensk industri något högre än den tyska till och med 2017. 2018–2022 befann sig arbetskraftskostnaden i tysk industri relativt nära den svenska nivån för att därefter stiga. 2025 varden sju procent över den svenska nivån enligt Eurostat LCS. Arbetskraftskostnaden i fransk industri har varit något lägre än den svenska nästan hela perioden, men har stigit de senaste åren. 2025 befann sig de franska arbetskraftskostnaderna på ungefär samma nivå som de svenska. Storbritanniens relativa arbetskraftskostnad har under hela perioden varit lägre än den svenska. Den lägsta nivån i förhållande till Sverige uppmättes 2013 då arbetskraftskostnaden låg 33 procent under, men sedan dess har trenden varit positiv. 2025 låg den brittiska arbetskraftskostnaden tre procent under den svenska.

Arbetskraftskostnadernas reala utveckling  

De reala arbetskraftskostnaderna i svensk tillverkningsindustri ökade med 1,2 procent per år under perioden 1998–2025 (beräknat med harmoniserat konsumentprisindex, HIKP, som inflationsmått). Det är väsentligt högre än den årliga utvecklingstakten i Västeuropa och Tyskland, som var 0,8 respektive 0,5 procent.

I Central- och Östeuropa samt Sydkorea har utvecklingen av de reala arbetskraftskostnaderna över lag varit snabbare än i Sverige. Utvecklingen i Sverige har varit snabbare än i USA, Kanada och Japan under största delen av perioden.

‍